Tisdag 22 sept. Terrakottaarmen

Ja vad säger man. Hur kan man komma på iden att låta tillverka ca 6000 terrakottasoldater och hästar och ryttare i naturlig storlek, alla med individuella ansiktsdrag, som man skall begravas tillsammans med i en flera kvadratkilometer stor grav. Det var i alla fall vad den förste Qin kejsaren gjorde. Armen blev klar först efter hans död och dynastin blev inte så långvarig och fanns bara mellan 621-607 f.Kr. Men storartat och fantastiskt att se var det, the real thing. Inte minst den massverkan det ger när man ser alla rader av soldater.
Det Qindynastin också bidrog med till eftervärlden var att standardisera en mängd saker, tex de kinesiska skrivtecknen och mynten.
P1020363.JPG
Qin ersattes av Handynastin 206 f.Kr-220 e.Kr som det säkert kan sägas mycket om. Det enda jag omnämner här är att det var under den tiden man började kunna tillverka riktigt fina stengodspjäser av kaolin som sedan nådde sin höjdpunkt under Ming.
Fler bilder lägger jag till efter hemkomsten.

Månd den 21 sept. Xian, Den stora moskén och Den stora vildgåsens pagod.

Efter en natt i liggvagn mellan Peking och Xian var det skönt med en dusch innan vi begav oss ut på stan.
Vi promenerade från hotellet till de muslimska kvarteren och till Den stora moskén. Hade ingen berättat att det var en moské hade vi trott att det var ännu en samling buddistiska småtempel insprängt i en myllrande basar av matställen och småbutiker. Här finns muslimer, men det är inte ens lika påtagligt som i någon av Stockholms förort. De flesta är Uigurer, avlägsna släktingar till gamla turkiska folkstammar som expanderade österut på 700-talet och det märkliga med moskén är att de ursprungliga delarna är från år 743. Många muslimska handelsmän kom också längs Sidenvägen hit för att göra affärer och tog då med sig en del av islamska traditioner.
Men Xian har framför allt en lång och stark buddistisk tradition från Tangdynastin på  (618-907) då staden var huvudstad och buddismen en statsreligion.
Ett av de stora monumenten är Den stora vildgåsens pagod byggdes 652 och innehöll då en stor samling heliga buddistiska skrifter på sanskrit. Munken Chen San (602-664), en av buddismens stora läromästare och uttolkare som hade studerat buddismen länge i Indien ledde arbetet med att översätta alla dessa skrifter till kinesiska i mitten på 600-talet. Idag har många de ursprungliga skrifterna på sanskrit har förstörts, medan Chen Sans översättningar finns kvar.
Runt staden går en 11 km lång stadsmur, bred som en normal stadsgata. Förrr var den ett skydd mot bondeuppror, ståtrövare och främmande arméer. Idag är det en rekreationsplats där folk går och cyklar. Muren används också flitigt för bröllopsfotografering som är big business i Kina. Vi såg också ett par uppklädda i traditionell klädsel i färd med att bli fotade för något slags reklaminslag.
P1020315-0.jpg
Middagen var en Hot Pot, dvs en kokande buljong på en värmelåga där du stoppar och kokar i svamp, grönsaker, tunt skivat kött, tofu mm. Till det har du blandat dig en egen sås med sesampasta, chiliolja, något ketchupliknande, soya, vinäger osv till egen smak. Kan bli starkt och gott och tar tid att göra och äta med pinnar.
Kvällen rundade vi av med en dansföreställning av en grupp som framförde traditionell dans såsom den framfördes vid hovet under Tangdynastin.

Även om vi lyckas lägga upp en bild så blir det fler, senast när vi kommer hem.