Tisd 29 sept. ”Där uppe finns himmelen. Här nere finns Wuzhen och Suzhou”

Citatet i rubriken är ett gammalt Kinesiskt talesätt och beskriver städernas skönhet. Suzhou beskrevs också som ”landet som flödar av ris och fisk” inte ”mjölk och honung” som i vår mytologi. Staden är omgiven av ett kanalsystem och utanför den gamla ringmuren som som omgav staden löper en vallgrav så bred att det även idag får plats stora pråmar på den. Den vallgraven står i förbindelse med kanalsystemet och användes förr för att frakta in varor till staden.
Suzhou grundades för ca 2500 år sedan och var då huvudstad i riket Wu.
I Panmen-parken finns den gammala Rulguangpagoden vars allra tidigaste spår sträcker sig 1700 år bakåt i tiden. Sitt nuvarande utseende fick den 1186, vilket känns hisnande om man tänker på vilket slags lämningar det finns i Sverige från 1100-talet. Parken är i sig en egen skönhetsupplevelse där man från en del av den kvarvarande ringmuren ser några av de gamla broarna som gick över stadens kanaler.
För att styra det gamla Kina tillämpade landets ämbetsmän Konfucius läror. När de drog sig tillbaks från ett aktivt liv var det istället Daoismen som förespråkade ett enkelt liv i harmoni med naturen, där man, i sin designade trädgård, skulle filosofera och föra lärda samtal med likasinnade. Sinnebilden för enkelhet var fiskaren. Med det som förebild skapade man små privata villaträdgårdar som skulle innehålla vatten, vild natur och byggnader. Dammen i trädgården skall vara designad så man får intryck av att den inte tar slut, vilket man åstadkommer genom dess oregelbundna form och genom att låta en del avslut försvinna in under en bro eller ett hus. Träd och skulpterade klippformationer bidrar också till att trädgården ser större ut än den är. Muren till grannens tomt kan med fördel vara genombruten så att gästerna luras att tro att husen där tillhör den egna tomten. Den trädgård vi besökte kallas Nätmästarens (Fiskarens) trädgård för att anspela på det enkla livet, men har också namnet De tiotusen bokbandens trädgård, för att vi skall förstå att det här bott en lärd man. Vackert var det.
I Suzhou finns också en betydande silkesproduktion och den fabrik vi besökte startades på 1800-talet av en japan. Silke produceras av kokonger från silkesfjärilens larver. En kokong innehåller ca 1000 meter tråd, så tunn att jag har svårt att se den. I fabriken följde vi produktionen från att man matade larverna med mullbärsträdens blad, förpuppningen, skållningen av puppan, hur man hittar trådändan, spolar upp silkestråden som till sist hamnar i vävstolen. Vävstolarna här producerade ca fem meter fint silkestyg var per dag. Det finns säkert modernare grejer med högre hastighet.
image

image

image

image

image